Därför försvinner dina favoritprodukter – forskning förklarar fenomenet

Läppstift, deo, jeans eller läsk. Vilken produkt du än faller för försvinner den från marknaden. Nu förklarar ny forskning fenomenet – och varför du inte alls är någon förlorare.

Det började i 20-årsåldern. Jessika Gedin, programledare för tv-programmet Babel, skulle köpa sin favoritparfym som hon hade haft i många år när den plötsligt var borta från butikshyllorna. Den var inte bara slut, den hade utgått. Raderats ur universum.

– När jag efter lång tids sökande äntligen hittade en ny parfym som jag gillade så försvann den också. Då blev jag misstänksam men trodde att det berodde på lagen om alltings jävlighet och inte på min personlighet, säger hon.

Jag höll på att bli galen av att ständigt träffa butiksbiträden som aldrig hade hört talas om det jag ville ha

Enligt ny amerikansk forskning tillhör Jessika Gedin en grupp konsumenter som kallas ”harbingers of failure”, människor som dras till floppar. Gemensamt är att de har en sällsam förmåga att pricka in produkter av de mest skilda slag som snart kommer att försvinna från marknaden. Ett slags shoppingens kanariefåglar alltså, som slutar sjunga när syret i gruvan håller på att ta slut.

LÄS OCKSÅ: 5 saker du aldrig ska slänga (jeans är en av dem!)

Jessika Gedins lista på försvunna favoriter är lång och innefattar bland annat halstabletter med colasmak, parfym med sandelträ och stay in-balsam.

– Ett tag höll jag på att bli galen av att ständigt träffa butiksbiträden som aldrig hade hört talas om det jag ville ha.

Men sedan hon läste om ”harbingers of failure” har känslan av att vara en förlorare bytts mot känslan av exklusivitet, säger hon.

– Vi är helt enkelt steget före!

Floppälskaren är en färgstark personlighet

Forskare vid MIT Sloan school of management, som gjorde den amerikanska studien, ger henne rätt. Efter att ha studerat data från mer än 10 miljoner köp från 80 000 konsumenter visar det sig att floppälskarna är allt annat än grå möss. De gillar att sticka ut och är dessutom mer benägna att ta risker än andra, även i andra sammanhang.

Floppälskaren är en färgstark personlighet – och en kommersiell katastrof. Faktum är att dessa konsumenter är så träffsäkra att de amerikanska forskarna föreslår att företag bygger upp varningssystem baserade på deras smak. ”Om Jessika Gedin gillar detta, sälj det inte.”

Floppar behövs för utvecklingen

Lars Strannegård är professor i företagsekonomi och författare till boken Flipp eller flopp? Om misslyckandets dynamik. Han slår ett slag för floppar eftersom de är intimt förknippade med risktagande. Utan hopplösa plastcyklar och bortglömda bakmaskiner – inga framgångar.

– Det är väldigt mycket som floppar och majoriteten av produkterna försvinner redan innan de nått marknaden, säger han.

Av det som ändå kommer ut i butik överlever inte ens hälften sin treårsdag. Under den tiden hinner konsumenter som Jessika Gedin likt målsökande missiler nosa upp dem, bli förälskade – och övergivna. Men på samma sätt som floppar behövs för utvecklingens skull är deras fans inte heller några förlorare.

– Absolut inte! Det betyder bara att du inte dras med av marknadskrafterna utan går din egen väg, säger Lars Strannegård.

Proteströrelse i det kommersiella ekorrhjulet

Man kan se floppälskarna som en sorts (omedveten) proteströrelse i det kommersiella ekorrhjulet. Ett ekorrhjul som bygger på att hela tiden skapa känslan av att vara missnöjd med det man har och viljan att skaffa nytt.

– Hela vår ekonomi är beroende av neofili, att du ska älska det nya. Jeansen måste ersättas av nya, inte för att de är utslitna utan för att de är omoderna, säger Lars Strannegård.

Den här snurren startade med reklamens födelse på 1950-talet i USA, spred sig till Sverige och har nu även nått sällanköpsvaror som till exempel kök och bilar. Det är förklaringen till att du numera kan stå i en möbelaffär och leta efter fler hyllplan till din garderob som du köpte häromåret, bara för att upptäcka att de nya hyllplanen är några millimeter för smala. Bara att kasta hela garderoben och köpa ny.

Ett annat exempel är exklusiva tapeter för 700 kronor rullen som ett halvår senare kommer i en aningen ljusare ton så att du som vill komplettera fondtapeten antingen får börja om från början eller acceptera att väggarna i rummet har olika nyanser.

Försäljningssiffrorna styr

Charlotta Bard Resare är marknadschef på Coca-cola. På dagarna försöker hon hitta nya varianter på företagets drycker för att locka fler kunder. Privat håller hon fast vid gamla favoriter. Hon har till exempel använt samma typ av deodorant i 20 år.

– Det enda som hänt hittills är att de gjorde förpackningen mindre så att man måste handla oftare. Men det kan jag ta, bara den finns kvar, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Snälla mot huden och inga fläckar på kläderna – deodoranterna som får bäst i test

Till skillnad från Jessika Gedin ser hon inte sig själv som någon finsmakare (deon är från Aco) utan snarare som en praktiskt lagd, tidspressad småbarnsmamma som håller fast vid det hon gillar när hon väl har hittat det.

– Om jag till exempel köper en tröja som jag gillar går jag tillbaka och köper tre till. Det är en fördel med att ha fyllt 40, att man är så trygg att man vågar göra det.

Men på jobbet har hon stenkoll på trender och försäljningssiffror, och det är såklart de som styr.

– Självklart vill vi tillgodose så många konsumenter som möjligt, samtidigt som vi måste ha ett sortiment som faktiskt säljer.

Floppälskare: hör av er!

En viss andel så kallade nischprodukter, smala smaker, kan få gå lite sämre. Men även de måste uppfylla de klart ställda mål som finns uppsatta för varje produkt. Säljer de inte för x kronor inom y månader så ryker de. De-listas, som det heter på fackspråk. Det betyder dock inte att det är kört för all framtid. Både Coca-cola vanilla och Fanta lemon är exempel på floppar som gjorde comeback – tack vare enträgna fans.

– Folk hörde av sig: ”Jag saknar citron, kan ni snälla ta tillbaka den?” Så vi lanserade den på nytt och nu ingår den i vårt bassortiment, säger Charlotta Bard Resare.

Det kan löna sig att boosta sin favorit så att vi får veta att du vill ha den kvar, eller att den ska komma tillbaka

Och det är hennes bästa tips till alla floppälskare som saknar sin Bläk (Coca-cola med kaffesmak), banankaviar, blekmedel för håret i sprayform, GB-glassen med Ahlgrens bilar-smak eller vad det kan vara: hör av er!

– Ofta gör man bara det vid ett klagomål eller en reklamation, men det kan löna sig att boosta sin favorit så att vi får veta att du vill ha den kvar, eller att den ska komma tillbaka.

Trots allt dör många produkter. Kan du känna dig skyldig när du begraver dem?

– Ja, absolut. Jag tycker själv det är sorgligt när jag råkar ut för det och kan förstå konsumentens förtvivlan. Men rent krasst handlar inte det här om liv eller död. Jag vet att man överlever.


5 saker som floppälskarna saknar

88:AN BLUE
Klassiska glassen 88:an fick blåbärssmak år 2003. Men den blev inte långlivad. Facebookgruppen ”Vi som vill ha tillbaka 88:an blue” kämpar dock på.

MJOS
Mjölk är gott. Juice är gott. Om man blandar till en mjos blir det dubbelt så gott! Eller en flopp. Skånemejeriers satsning sitter numera på företagets mentala wall of shame.

JERICHO
Tv-serie som lades ner efter en säsong och lämnade alla frågor obesvarade – de inbitna fansen tryckte på så hårt att det blev sju hafsigt genomförda avsnitt till.

DEODORANT MED ALKOHOL
Torkade blixtsnabbt i armhålorna och var länge standard. Numera är alkoholen spårlöst försvunnen på den svenska marknaden utom hos en enda apoteksprodukt. De förtvivlade fansen hånskrattar åt de nya varianterna som påstås ”torka snabbt” – de menar att utan alkohol är det kört.

YOGHURTSCHAMPO
Visst är det trevligt med naturliga ingredienser i skönhetsprodukterna, men Clariols yoghurtschampo som lanserades för ett par decennier sedan skapade sådan förvirring att vissa konsumenter åt av produkten. Idag räknas den som en av tidernas sämsta storsatsningar.

Vill du läsa mer sånt här? Gilla Damernas Värld på Facebook så missar du inget!

Av: Åsa Erlandsson